Samboavtal - skydda din enskilda egendom och investeringar
Om du eller ni som är sambor köper en bostad som är tänkt att användas för gemensamt bruk är egendomen samboegendom enligt sambolagen. Detsamma gäller bohag som köps för att användas tillsammans. Det betyder att den bostaden och det bohaget vid en bodelning kan fördelas mellan samborna i lika delar, oberoende av vem som betalt vad eller vem som står som ägare av egendomen. Om ni vill undvika en sådan delning behöver ni skriva ett samboavtal där sambolagens regler avtals bort.
Enbart gemensamt införskaffad bostad och bohag ingår vid en bodelning mellan sambor. I övrigt inget annat. Många missuppfattningar finns kring vad sambolagens regler egentligen innehåller och många tror att skyddet är större än det faktiskt är.
Betalar du eller din partner olika insats i bostaden ni köper är det klokt att upprätta ett samboavtal. Detsamma gäller om den ena partens insats är enskild egendom.
Sambor ärver aldrig varandra utan ett testamente. Har ni barn, ärver barnet även bostad och bohag. Har ni inga barn, ärver andra legala arvingar, i första hand föräldrar, syskon och om inte några sådana personer finns i livet ärver mor och farföräldrar samt deras barn. Finns inga av dessa släktingar i livet, går arvet till allmänna arvsfonden. Vill ni något annat, måste ni alltså upprätta ett testamente.
Ofta skapas en trygghet för sambor genom en kombination av samboavtal, testamente och livförsäkring.
Skuldebrev/revers inom familjen
Vad är ett skuldebrev och hur fungerar det inom familjen?
För att undvika tvistigheter och missuppfattningar bör alltid ett skuldebrev upprättas vid utlåning och vid lån av pengar. En fysisk handling skapar trygghet för båda parter.
I ett skuldebrev för privatperson, kommer parterna överens om bl.a. hur stor skulden är, när och hur pengarna ska betalas tillbaka, om löpande avbetalningar ska ske, amorteringar, hur hög räntan skall vara och när den ska betalas.
Ibland kan det behövas ett så kallat medlåntagaravtal, ett avtal om regressfordran. Det kan bli aktuellt om du ex. får hjälp av en annan person att köpa en bostad, en medlåntagare. Det händer att ex. föräldrar hjälper sina barn med belåning vid köp av bostad och då står med lån men inte äger något i bostaden. Låntagaren har alltså inte säkerhet i fastigheten eller bostadsrätten.
Vår rekommendation är dock alltid att stå som ägare till säkerheten, bostaden.
